födelsedagen
jag kanske borde tacka alla som gratulerade mig, kanske borde skriva om hur det känns att bli en siffra äldre (ingen större skillnad ska ni veta age aint nothing but a number), kanske om hur jag slutat låtsassova, kanske om att jag skrev i min dagbok natten innan att jag slutat exalteras över både födelsedagar och julaftnar och att det känns konstigt, kanske om att jag fick två femhundralappar infrusna i en petflaska och att jag åt prinsesstårta.
men icke. istället tänkte jag berätta om here´s to you är min nya bästa låt och att adam green är obscen och helt fantastisk. att jag har köpt balskor och en dyr klänning i ormskinnsmönster. lite om järnåkrastäderskan trodde att jag var langare och att jag börjar tolv imorgon.
men icke. istället tänkte jag berätta om here´s to you är min nya bästa låt och att adam green är obscen och helt fantastisk. att jag har köpt balskor och en dyr klänning i ormskinnsmönster. lite om järnåkrastäderskan trodde att jag var langare och att jag börjar tolv imorgon.
om min undermedvetna ångest inför framtiden
natten till i lördags drömde jag två mycket märkliga drömmar.
den första handlade om jordens undergång. man såg hur lavan kom närmre och närmre 2012 style (inte för att jag sett mer än reklamen men ni förstår nog) och var vid dalby ungefär. det rådde inte panik utan det låg mer ett extremt ångestmoln över alla och vi försökte komma på vad vi kulle göra med våra sista timmar i livet och hur vi skulle dö på en så smärtfritt sätt som möjligt. att supa sig redlös och gå och lägga sig blev det.
i den andra var jag och fem personer som jag inte vet vilka det är instängda i en liten bur som var ett andra världskriget ghetto (hur jag vet det vet jag inte, ni vet hur det är i drömmar). drömmen gick ut på att vi skulle rymma och cykla iväg vilket var svårt eftersom det hela tiden stod vakter utanför som slog oss jättehårt i huvudet när vi försökte. och precis när vi lyckats ta oss ut vaknade jag.
väldigt obehagliga drömmar och väldigt ångestladdade och jag gick runt och mådde dåligt hela dagen.
dessa drömmar skulle kunna bero på vätskebrist eftersom jag på fredagen drack fyra koppar kaffe, två koppar te, ett glas vin och bara två glas vatten. inte jättebra. andromeda trodde dock att det inte var något annat än rädsla och oro inför framtiden och studenten. jag som gått runt och inbillat mig att jag inte alls tycker att det är jobbigt utan mest skönt att kunna göra vad jag vill och få komma iväg. nu vet jag inte riktigt och drömmarna har gjort att jag nu går runt och oroar mig, vilket bara är jobbigt.
nu lyssnar jag på denna låten och mår dåligt.
den första handlade om jordens undergång. man såg hur lavan kom närmre och närmre 2012 style (inte för att jag sett mer än reklamen men ni förstår nog) och var vid dalby ungefär. det rådde inte panik utan det låg mer ett extremt ångestmoln över alla och vi försökte komma på vad vi kulle göra med våra sista timmar i livet och hur vi skulle dö på en så smärtfritt sätt som möjligt. att supa sig redlös och gå och lägga sig blev det.
i den andra var jag och fem personer som jag inte vet vilka det är instängda i en liten bur som var ett andra världskriget ghetto (hur jag vet det vet jag inte, ni vet hur det är i drömmar). drömmen gick ut på att vi skulle rymma och cykla iväg vilket var svårt eftersom det hela tiden stod vakter utanför som slog oss jättehårt i huvudet när vi försökte. och precis när vi lyckats ta oss ut vaknade jag.
väldigt obehagliga drömmar och väldigt ångestladdade och jag gick runt och mådde dåligt hela dagen.
dessa drömmar skulle kunna bero på vätskebrist eftersom jag på fredagen drack fyra koppar kaffe, två koppar te, ett glas vin och bara två glas vatten. inte jättebra. andromeda trodde dock att det inte var något annat än rädsla och oro inför framtiden och studenten. jag som gått runt och inbillat mig att jag inte alls tycker att det är jobbigt utan mest skönt att kunna göra vad jag vill och få komma iväg. nu vet jag inte riktigt och drömmarna har gjort att jag nu går runt och oroar mig, vilket bara är jobbigt.
nu lyssnar jag på denna låten och mår dåligt.
Så mycket man kan göra och borde och vill
mats mats är i inflyttningsfas, hela lägenheten ser ut som mitt rum brukar göra med skillnaden att allt ligger i plastpåsar och ska slängas. rensning pågår, mamma lägger saker i slängpåsar, jag tar upp hälften och lägger på golvet i mitt rum "den här får du inte slänga!" "nähä men hur ofta använder du den?" "oviktigt, den är FIN!" så. tydligen innebär detta en ofrivillig rensning av alla mina saker också så ni kan få komma hem till mig och hjälpa till och ta hem saker som ni vill ha. hellre att tavlor, kläder, skor och annat hamnar i goda händer än på soptippen. förresten har jag nog inget jag vill slänga eller ge bort. mitt rum består till större delen av kläder och böcker och de vill jag ha kvar, det som tar plats är ju möblerna vilka ju antagligen är rätt bra att ha men tänk vad fint med ett rum med bara två stora garderober, mängder med bokhyllor och kanske en säng. så vill jag ha det när vi flyttar. gitarren vill jag också ha och gärna en laptop i stället så kan klarar jag mig fint. sen ska jag hänga klänningar på väggarna och bjuda hem alla jag känner på popcorn och högläsning. hade vi varit äldre och haft egna lägenheter hade vi suttit på golvet i skräddarställning och druckit rödvin ur kaffekoppar men vi ska inte ta ut händelserna i förväg. det pågår rensning och jag räddar allt jag kan.
